...

jag kommer inte på någon vettig rubrik och just nu känner jag bara för att skriva av mig lite grann och därmed struntar jag i att korrekturläsa texten och lägga till stor bokstav och dylikt. Allt känns så jobbigt med historian nu. Jag vet inte alls hur jag ska göra och jag vet att jag ska gå efter hur jag känner själv. Jag vill ju bli klar med den där himla C-uppsatsen men allt körde ju ihop sig med mitt första ämne så fick ju börja om från början i februari och nu ska hela saken vara klar om två-tre veckor. Jag vet inte alls hur jag ska hinna och jag är så fånig och vill inte mejla E och säga att jag inte alls har skrivit någon B-uppsats som det var meningen att man skulle ha skrivit för att få gå den här kursen. Visserligen är det ju helt okej att skjuta upp uppsatsen till senare men jag vet inte. Jag känner mig bara så misslyckad om jag ger upp nu och lämnar den till hösten och jag vet att jag inte borde känna så. För det är jag ju inte. För det första skulle väl uppsatsen bli mycket bättre om jag väntade med den men jag vill ju bli KLAR. Jag vill ta min examen och lägga den här himla uppsatsen bakom mig. Jag har för mycket prestationskrav på mig själv. Jag behöver inte prestera jämt. Jag behöver inse att jag faktiskt inte kan vara bra på allt att jag måste lära mig att säga till mig själv att jag inte kan vissa saker. Jag måste våga mer saker. Och hur vi kom hit från att ha börjat diskutera historia har jag ingen aning om.